söndag 9 juni 2013

Polissirener och dräggel

Jag har kommit på en hel massa nya ljud jag kan göra med min mun, roligt tycker jag, mamma och pappa är inte lika nöjda alla gånger när jag demonstrerar dem.

Detta provade jag i morse när jag vaknade. Jag pratade en stund med mobilen som jag fick igår, men den svarar inte tillbaka. Helt klart har föräldrarna blivit lurade när de köpte den. Men de lyssnar såklart inte på mig.
Så när mobilen inte fungerade så ropade jag istället på mamma och pappa. Har lärt mig att om man formar munnen på ett visst sätt så låter man som en sån där blå-vit-gul bil som de männen i uniform har på TV.
Så när mamma eller pappa envisas med att dra ut tummen ur min mun så berättar jag högt vad jag tycker om det. Visste ju faktiskt inte att jag hade en tumme förrän för en vecka sedan och måste ju ta tillvara på förlorad tid.
Hade jag vetat om att jag hade två händer och en tumme på varje hand så hade jag aldrig sugit på den där plast och gummibiten som föräldrarna hela tiden stoppar in i min mun.



Mamma läser mycket på datorn om mig. Ja, alltså om bebisar som är lika gamla som mig.
Jag är tydligen på språng nu. Mitt tredje utvecklingssprång. Jag känner faktiskt hur det sprätter i benen och jag vill verkligen ut och springa. Så mamma och datorn har nog rätt.

Så här står det i Wonder Weeks som handlar om bebisar som mig:

Utvecklingssprång 3 - Vecka 12

Runt 11 eller 12 veckor så äntrar din bebis en helt ny värld när hon går igenom det tredje stor utvecklingssprånget sedan födseln.
De ryckiga rörelserna med armarna och benen börjar bli mjukare och mer kontrollerade.
Detta sker såklart inte över en natt, och även om utvecklingen gör flera steg så är just de förändrade rörelserna det som föräldrarna märker av mest.
Bebisen börjar också märka skillnad på olika röstlägen, noterar när katten går genom rummet och ser hur ljuset ändrar sig i rummet när solen som lyser in plötsligt går i moln.
Läs mer här om de nya färdigheterna vid ca 12 veckor.

Ja, själv tycker jag det stämmer ganska bra. Och en annan sak jag lärt mig är att jag trivs bäst när mamma eller pappa bär mig. Blir jag uttråkad för att de står still för länge så ropar jag högt ,då blir det fart på dem. Fungerar varje gång.
Och man kan använda munnen även till att blåsa dräggelbubbor, inte bara prata och tjuta.
Jag tycker om de här sprången, snart kan jag lika mycket som mamma och pappa.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar