Sedan jag var 5 dagar gammal så har jag fått en daglig dos av Sempers magdroppar.
Jag hade så ont i magen förstår ni. När mamma och pappa kom hem med mig från BB så bara skrek och skrek jag ut min smärta.
Tyckte lite synd om mina nyblivna föräldrar då, de hade ju ingen aning om vad jag ville, vi hade inte riktigt lärt oss varandras språk ännu.
Dagen efter vi kom hem till min nya lya så åkte pappa iväg till apoteket och köpte dessa droppar som de läst en massa på internet om.
Efter ett par dagar så mådde min mage mycket bättre och jag började trivas ganska bra på utsidan av magen.
Nu när jag börjar bli stor tjej, 12 veckor idag faktiskt, så har mamma bestämt att vi ska försöka sluta med medicinen. Så sedan 5 dagar tillbaka så har jag sluppit dropparna, är så glad över det då de smakade blä. Och jag och min mage mår lika bra för det. Hej då äckliga droppar!
De där bokstavsdropparna däremot de slipper jag inte ifrån. D-droppar eller vad de heter.
Men mamma och pappa bytte sort från Acos droppar som man får gratis av tant Eva på BVC till en annan sort som heter Dunmedic som kostar pengar. Det är visst en finare sort, och bara det bästa är gott nog för mig.
Mamma hade nämligen hört att dropparna från Aco innehöll något ämne som heter E320 och som visst inte var så bra. Det visade sig vara ett rykte står det på Livsmedelsverket, men mamma och jag tycker de nya dropparna är bättre så vi fortsätter med dem. Min lilla känsliga mage mår bättre av dem. Tycker nog allt att de smakar lite godare också. Inte som mjölk, men inget går ju upp mot en smaskig flaska med ljummen mjölk. Det går liksom inte att jämföra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar