Jag vill aldrig, aldrig aldrig gå till BVC igen, hör ni det?!
Föräldrarna säger att det är nödvändigt att få de här sprutorna, men jag vet inte. Jag tycker bara att det är elakt, och jag har då inte sett varken mamma eller pappa få två stora sprutor instuckna i låren.
Första sprutan kände jag inte så mycket, men när tant Eva stack in den andra och sprutade in vaccinet så kunde jag inte hålla gråten borta.
Mamma det gör ont, ont, ont, ont ropade jag!! Hon tröstade och sa att det var sista sprutorna nu på ett halvår. Nästa skulle jag inte får förrän jag var runt 1 år. Jag hoppas nålarna i sprutorna blivit mindre då, annars skänker jag nog dem till bättre behövande.
Natten efter sprutorna mådde jag inte alls bra. Jag frös och kände mig varm, mamma sa jag hade feber på 38,5 grader. Själv kändes det som jag kokade.
Jag kände mig liten och ynklig och ropade till föräldrarna att komma och hålla mig sällskap. Mamma tog mig i famnen och tröstade. Jag kräktes visst.
Jag sov oroligt hela natten och kände mig inte alls som mig själv på morgonen. Sa till föräldrarna tidigt att det kommer inte bli en bra dag, och det blev det inte.
Jag missade en hel massa lek eftersom jag var så hängig och trött så jag inte orkade vara vaken så mycket.
Igår var det bättre, och eftersom jag missade så mycket i lördags så beslutade jag att jag inte skulle sova något alls på dagen igår trots att mamma och pappa tyckte jag behövde det.
Berättade jag om min nya vagn? Den inte bara är fin, den smakar gott också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar