Jag var med dem när de slog in presenterna och jag var så förväntansfull över vad de skulle tycka om dem. Jag ville gärna hjälpa till med inslagningen, men mamma tyckte mest jag var ivägen. Schysst liksom?!
Väl på kalaset så kände jag att detta var alldeles för mycket för mig. Alla mina kusiner var där och mostrar, morbröder och mormor och en hel massa andra och det var mycket liv och rörelse.
Jag ropade till mamma för att överösta de andra att jag ville inte vara här. Men vi hade precis kommit så vi skulle visst stanna en stund tyckte både mamma och pappa.
Jag myste lite med moster så glömde jag av allt det tråkiga för en stund. Hon är fin min moster, så snäll och mysig. Ja, alla mina mostrar och morbröder är såklart det, men jag hann ju inte mysa med dem alla.
Kusinerna tyckte iallafall om presenterna till min stora glädje. Det verkar som jag prickat helt rätt, ja.. det förstår ni väl att det var jag som fick välja ut vad vi skulle köpa? Det är ju trots allt jag som är barn och vet vad barn vill ha.
Tyckte inte kalaset var så jättekul egentligen, jag sa flera gånger att jag ville hem, men det var ändå kul att träffa och umgås lite med de som var där, ja, lite alltså. Hade inte mamma tvingat mig att sova mitt under allt så hade jag säkert haft roligare. Men nähä, det skulle minsann sovas fastän jag inte kände mig det minsta trött. Orättvist när de andra fick vara vakna!
Gnugget i ögonen är allergi!
När ska de förstå det?
Jag är allergisk mot att sova.
Sådeså!
Förresten, lite inside info till andra bebisar. När ni åker vagn och som jag hatar strumpor och tossar att ha på fötterna. Ta gärna av dem, men gör inte misstaget att lägga fötterna uppe på bygeln för att lufta dem, mammorna ser er då och kommer gnälla om förkylningar och sånt.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar