Jag förstår att ni har mycket att göra och jag vill börja med att säga att ni gör ett fantastiskt jobb för bebisar och andra barn.
Jag har lite problem med mina föräldrar förstår ni.
Nu när jag fyller hela 8 månader imorgon så tycker jag mig ha rätt att bestämma lite mera själv härhemma.
Men ikke....
Föräldrarna envisas med att dag ut och dag in ta på mig kläder.
Hur mycket jag än vrider mig, slingrar mig, morrar och jämrar mig så åker (ursäkta språket) de där NEDRANS kläderna alltid på mig ändå.
När vi äntligen är klara så tar jag i alla fall av mig sockarna, det tycker jag ha min rätt till.
Men Neeeeejdå. Då åker de på nästan lika snabbt igen.
Usch för sockar. Jag vet att jag har sympati därute.
Som om det inte vore nog, nä lyssna nu..
De tvingar mig att ta på mig BLÖJA! Visst, den är rätt ok när den väl är på. Men att ta på sig den? Tror tillverkarna har skapat skötbäddar, kläder och blöjor för att plåga barn.
Det slutar inte där..nej nej..
Jag har sedan i lördags lärt mig alldeles själv att ställa mig upp med hjälpa av att ta tag i en möbel.
Men då är de där.. föräldrarna. Alldeles bakom mig för att fånga upp mig om jag ramlar. Jag får aldrig göra nånting själv. Vill ju utforska världen! Kan själv, ju!
Det blir värre...
När det ska ätas så sölar jag lite, det gör alla bebisar. Så det så!
Men då åker de där tvättlapparna fram, och det ska torkas ansikte. Det kan ju inte finnas något värre än det?
Och efteråt så smörjer de mina kinder. Jag vill bara flyyyyy!!!
Nu när min näsa rinner så torkar de ännu oftare. Buhu :(
Nej BRIS, förstå mig rätt.
Jag älskar mina föräldrar, massor.
För de är faktiskt rätt bra ibland också.
Munprutt och puss och kram
V
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar